mysis in the city

Jag har gett mig på ett vansinnesprojekt: jag har köpt en Rubiks Kub. Och ni som känner mig kanske kan tänka er hur det kommer att sluta... Aldrig att jag ger mig förrän jag listat ut hur man ska lösa den! Alltså har jag tagit med mig den till jobbet. Kanske låter som en motsägelsefull sak att göra, eftersom det ju är meningen att man ska jobba på jobbet. Tydligen inte på mitt job. Sedan jag kom tillbaka från min korta ledighet har jag gjort i snitt fem jobb om dagen. Det är mindre än jag gör innan förmiddagskaffet i vanliga fall. Alltså finns det hur mycket dötid som helst för mig att pilla på kuben.
Det lät äckligt.
 
Så när jag tröttnat på att spela Spindelharpan och gratis onlinespel, läst alla mina webcoms, kollat mail/Facebook/forum och läst aftonbladet, då finns min lille flerfärgade fiende fortfarande kvar här för många timmars psykiskt nedbrytande vridande.

Tack Rubik, jag hatar dig.

(Bilder på mitt kämpande kommer ikväll)