Music is my religion
Om det inte var det innan, så är det defenitivt nu. Jag var på Sthlm Jazz igår tillsammans med pappa. Vår vistelse på Skeppsholmen inleddes med en otroligt obskyr musikupplevelse i form av Trondheim Jazz Orchestra. Det var nästan mer skrammel än det mänskliga örat kan utstå. Efter denna öronmisshandel begav vi oss mot Nya Scenen för att ta en titt på Wildbirds & Peacedrums. Jag visste att jag hört dem någon gång, men mindes inte alls vad det var för musik. Men det blev verkligen en transliknande upplevelse. Jag, i mitt lätt vinberusade tillstånd, kunde nästan känna hur fötterna lyfte från marken och hur jag svävade fritt i den klara sommarkvällen. Hur en duo kan komponera sådan musik av endast trummor, cittra, klockor och röst är helt ofattbart. Och trumspelet var verkligen imponerande, likaså sången. För en nybörjare som mig var det verkligen fantastiskt.
Jag och pappa gick därifrån och kände oss lite lyckligare och lättare om hjärtat än vi gjort innan. Vi jagade snart rätt på lite mer alkohol och så småningom också lite mat i väntan på kvällens höjdpunkt. Någon grupp på Stora Scenen spelade pianobars-jazz som ingen brydde sig särskilt mycket om. Alla väntade på Van Morrison.
Ungefär tjugo minuter innan start letade vi oss ner mot scenen för att få en hyfsad plats. Det var redan fullt med människor, men vi fick tag på helt okej platser mitt på vänstersidan. Turligt nog var det en lucka mellan huvudena framför mig, så jag hade fri sikt. Och på precis utsatt tid äntrade han scenen. Den store, gränsöverskridande legendaren som jag växt upp med och som lärt mig vad riktig musik är. Spelningen var fantastisk. Ljudet var toppklass och kunde inte ha varit bättre ens i en studio. Mannen var på sitt bästa humör och lekte fritt med musikerna som följde hans minsta vink. Publiken var ganska lågmäld, men hängde ändå med i svängarna. Låtarna var inte de mest kända, men ändå en blandning mellan gammalt och nytt. Det kunde inte ha blivit bättre än det var denna perfekta julikväll!
Dagens låt blir "The Window" med Wildbirds & Peacedrums. Bara totalt fantastisk, om än något alternativ.
Van Morrison var på sitt bästa livehumör
Wildbirds & Peacedrums var helt fantastiska med sin sång och sitt trumspel!
Pappa trivdes på festival!
Jag och pappa gick därifrån och kände oss lite lyckligare och lättare om hjärtat än vi gjort innan. Vi jagade snart rätt på lite mer alkohol och så småningom också lite mat i väntan på kvällens höjdpunkt. Någon grupp på Stora Scenen spelade pianobars-jazz som ingen brydde sig särskilt mycket om. Alla väntade på Van Morrison.
Ungefär tjugo minuter innan start letade vi oss ner mot scenen för att få en hyfsad plats. Det var redan fullt med människor, men vi fick tag på helt okej platser mitt på vänstersidan. Turligt nog var det en lucka mellan huvudena framför mig, så jag hade fri sikt. Och på precis utsatt tid äntrade han scenen. Den store, gränsöverskridande legendaren som jag växt upp med och som lärt mig vad riktig musik är. Spelningen var fantastisk. Ljudet var toppklass och kunde inte ha varit bättre ens i en studio. Mannen var på sitt bästa humör och lekte fritt med musikerna som följde hans minsta vink. Publiken var ganska lågmäld, men hängde ändå med i svängarna. Låtarna var inte de mest kända, men ändå en blandning mellan gammalt och nytt. Det kunde inte ha blivit bättre än det var denna perfekta julikväll!
Dagens låt blir "The Window" med Wildbirds & Peacedrums. Bara totalt fantastisk, om än något alternativ.
Van Morrison var på sitt bästa livehumör
Wildbirds & Peacedrums var helt fantastiska med sin sång och sitt trumspel!
Pappa trivdes på festival!
Kommentarer
Postat av: Michaela
Hoppas du hade det trevligtr !=)
Trackback
